J

Jag
    Människan är en samling krafter och materiella element, sammanhållna och styrda av Jaget som gör dem till en helhet. Med Jaget menas inte egot utan en rent andlig enhet, gudomlig till sitt väsen, som är densamma i varje man och kvinna på jorden och varje annan varelse i hela universum. Om man analyserar sitt eget medvetande kommer man underfund med att Jaget, denna andliga enhet, är den aspekt av medvetandet som säger "jag är", medan egot är upplevelsen av "jag är jag".
    Betrakta den mänskliga individens hierarki såsom växande fram ur Jaget i tio steg, tre på de okroppsliga tillvaroplanen och sju (eller kanske bättre sex) på de materiella manifestationsplanen. På vart och ett av de sju (eller sex) planen vecklar Jaget eller paramatman ut en klädnad, de högre vävda av ande eller ljus, de lägre av materia eller skugga. Varje sådan klädnad är en själ, och mellan Jaget och själen finns ett ego. (se Ego, Paramatman)

Jagrat (sanskrit)
    Det vakna medvetandetillståndet i motsats till svapna , medvetandetillståndet under drömmen, och sushupti, ett tillstånd då det upplevande medvetandet har glömt sitt mänskliga jag. Medvetandets högsta tillstånd är turiya, som är samadhis högsta, nirvanaliknande tillstånd.
    Vakentillståndet, jagrat , är den förkroppsligade människans normala medvetandetillstånd när hon inte sover. Svapna är ett tillstånd då medvetandet är mer eller mindre befriat från den fysiska kroppen och delvis vaket på astralplanets högre eller lägre områden. Sushupti är det tillstånd av jagförglömmelse som människan uppnår då hennes medvetande inträder i det rent manasiska tillståndet. Turiyatillståndet slutligen, som praktiskt taget utgör ett förintande av den vanliga mänskliga medvetenheten, är en förening med atma-buddhi som överskuggar eller arbetar genom högre manas. Därvid blir medvetandet ett med den monadiska essensen.

Jiva (sanskrit)
    Ett ord som väsentligen betecknar en levande varelse i sig, skild från alla egenskaper och kvaliteter den kan ha. Jiva är därför den exakta motsvarigheten till den teosofiska termen monad. I en betydelse kan jiva också användas om en livsatom, en varelse vars essens är ren, levande individualitet. Jivan är monad i sin gudomliga-andliga essens och livsatom i sitt praniska-astrala-fysiska varande. Mellan dessa två poler befinner sig de talrika plan och vehikler, på och i vilka det individualiserade medvetandet verkar. (se Monad)

Jivanmukta (sanskrit)
    Ett mystikt och filosofiskt ord som betyder "en befriad jiva", dvs en individualiserad mänsklig monad som uppnått befrielse från det materiella planets bindningar och attraktioner. En jivanmukta är inte nödvändigtvis utan kropp. Termen används också om de högsta invigda och om förkroppsligade och inte förkroppsligade mahatmor, och ibland om dem som redan under jordelivet nått nirvana men fortfarande har en kropp. En jivanmukta kan därför i korthet sägas vara en människa som även under jordelivet lever i de högsta delarna av sin konstitution, med sin fulla medvetenhet och kraft i behåll.

Jivatman (sanskrit)
    Ett ord med ungefär samma betydelse som jiva, men med betoning på ordets andra led, atman eller jaget. Jivatman är kanske en ännu bättre term för monad än jiva, eftersom den bär med sig den tydliga idén om en monad i vilken det individuella jagskapet är förhärskande över alla andra monadiska egenskaper. Man kan beskriva jivatman med uttryck som "monadens innersta jag eller individualitet".

Jordkedja (se Planetkedja)

Till Teosofisk ordbok