13. Är reinkarnationsläran sann?
Vilka bevis finns?
Hur skall vi kunna bedöma sanningen i en lära som behandlar livet efter döden och före födelsen?
Materialisternas teori att kroppens död är slutet på tillvaron, läran om himmel och helvete, liksom andra religiösa åskådningar av detta slag, har alla det gemensamt att de inte kan bevisas men inte heller vederläggas genom materiella undersökningar.
Människan har ännu inte lärt sig att skåda bortom födelse och död och är därför inte i stånd att genom direkta iakttagelser se efter vad som sker på "andra sidan". De enda medel människan kan använda vid ställningstagandet i frågor rörande "andra sidan" är logik och förnuft.
I en domstol definieras bevis som tungt vägande fakta vilka verkar övertygande på förnuftet. Om vi skulle döma reinkarnationsläran efter den måttstocken skulle bevisen till dess fördel utgöras av dess förmåga att besvara frågor och lösa livsproblem i överensstämmelse med förnuft och logik. Om reinkarnationsläran är bättre än andra teorier på att göra detta, är vi redo att acceptera den. Det enda vägande skälet att förkasta den skulle då vara upptäckten av en ännu mer logisk lära.
Låt oss därför pröva reinkarnationsläran genom att konfrontera den med livets problem och låta den stå eller falla med sin förmåga att lösa dessa.
Medvetandets fortlevande efter döden överensstämmer med den materiens och energiens oförstörbarhet som existerar i naturen.
Medvetandets tillvaro före födelsen överensstämmer med idén att det som är oförstörbart inte heller kan ha skapats. Liksom materia eller energi måste medvetandet ha existerat förut i något slags tillstånd.
Det dröjsmål mellan orsak och verkan som ofta förekommer i naturen gör det lätt att acceptera idén att liknande dröjsmål kan förekomma i människolivet.
Vad reinkarnationsläran kan förklara
Om vi för närvarande har en frisk kropp, betyder det att vi har levt ett sunt och hälsosamt liv i det förflutna. Om vi har en sjuk kropp har motsatsen varit fallet. Om vi nu lever tvärt emot hälsoreglerna men i alla fall har en god hälsa, kommer verkan av detta att visa sig som sjukdom i kommande liv, och denna sjukdom bryter kanske ut i barndomen.
Om vi föds in i gynnsamma levnadsförhållanden är det ett tecken på att vi skapade gynnsamma förhållanden för dem som föddes i vår familj i förflutna liv. Föds vi till eländiga förhållanden, var motsatsen fallet.
Om vi föds med talanger och begåvning är det därför att vi utvecklade dessa tillgångar i det förflutna.
Om vi föds med karaktärsbrister och snedvridna böjelser är det därför att vi i förflutna liv tillät sådant ogräs växa sig starkt i vår varelse.
Om en människa arbetar hårt men ändå inte vinner ekonomisk framgång, då betalar hon tillbaka gamla skulder som hon ådragit sig i tidigare liv. Om hon skenbart oförtjänt blir rik så är detta betalningen för något som gjorts i det förflutna, men då inte fick sin vederbörliga belöning.
Om vi handlar utan att de rätta verkningarna omedelbart följer, så går verkningarna inte förlorade utan framträder senare i livet eller i kommande inkarnationer.
Om vår väg genom livet underlättas genom andras hjälp och uppmuntran, är det därför att vi själva bistått andra i det förflutna. Faller vi offer för ohederlighet, är detta vedergällningen för någon orätt vi begått i det förflutna.
Olyckshändelser och andra slumpartade tilldragelser som påverkar vårt liv och synes drabba oss utan orsak, utgör försenade verkningar av våra egna handlingar i tidigare inkarnationer.
De som tror på en god och kärleksfull personlig gud har alltid funnit det svårt att förklara orättvisorna och det oförtjänta lidandet i världen. Reinkarnationsläran undanröjer denna svårighet. Den visar att lidandet inte utmätts av en nyckfull gud som vill att några skall lida medan andra skall leva i lycka och välmåga. Den visar att vi själva har alstrat vårt lidande och elände. Det var vi själva som bröt mot harmonins lagar i det förflutna, och naturen reagerar i enlighet härmed. Prövningar är lättare att bära om vi vet att de inte pålagts oss av någon annan, utan alstrats av oss själva. Vi måste nu uthärda dem tills orsakerna uttömts. Vårt framtida öde ligger i våra egna händer. Våra nuvarande tankar och handlingar är frön som sås i vår karaktär, och deras art bestämmer den skörd som framtiden bär i sitt sköte.
Reinkarnationsläran ger värdighet och ansvar åt livet, ty den visar att vi skapar vår egen framtid. Den gör oss också mer barmhärtiga och deltagande mot dem som lider.
Om livets mening är att uppnå fullkomning, så är ett enda jordeliv helt otillräckligt. En livstid på 70 år kan inte föra oss särdeles långt på vår vandring mot fullkomning. Men reinkarnationsläran förklarar hur den behövliga tiden skänks oss. När naturens arbetsmetod - upprepning - tillämpas på människan, tar den formen av upprepade existenser i mänsklig gestalt på jorden. Därför skall vi gång på gång återvända hit, liksom vi redan levt här ett stort antal liv i det förflutna. Möjligheterna till tillväxt och utveckling är oändliga. Varje jordeliv för oss ett steg närmare fullkomningens mål. Liksom ett barn dag efter dag återvänder till samma skola och flyttas från lägre klasser till högre, så återvänder människan gång på gång till jorden, denna skola i erfarenhet, tills hon nått den högsta grad av fullkomning som här kan uppnås.
Vi får nya möjligheter att utveckla de egenskaper som vi endast börjat odla i det innevarande livet. Ej fullföljda strävanden, oavslutade uppgifter, förhoppningar och drömmar som aldrig förverkligats, allt detta kommer att realiseras i kommande inkarnationer.
De som ångrar orätta handlingar, kommer att få tillfällen att sona dessa i kommande liv på jorden.
Livets bank
Vårt arbete, vår strävan, vårt livsbidrag, kan jämföras med ett kapital som deponerats i en bank.
Ju mer vi sätter in i form av konstruktivt arbete, desto större blir vår behållning i denna livets bank. Om vi inte uträttar något själva utan lever på andras arbete, sätter vi inte in något i banken - vi tullar i stället på kapitalet. Behållningen i banken utgörs av våra insättningar minus våra uttag.
Om vi kan fortsätta att göra uttag i banken utan att sätta in något, är det ett tecken på att vi gjort tjänster i gångna liv som vi då inte arvoderades för. Vi tar nu ut arvoden för dessa, och kan fortsätta tills kontot tömts. När detta skett, möter vi en av dessa oförklarliga förändringar eller plötsliga olyckor som träffar oss av en slump och är så förbryllande. Om vi fortsätter att leva på andras arbete när vårt konto är tomt innebär det att vi sätter oss i skuld, och den skulden måste betalas i kommande jordeliv.
När vi övertygats om sanningen i reinkarnationsläran, kommer vi inte att känna oss tillfredsställda med att ständigt göra uttag på vårt konto. Vi kommer att intressera oss mer för att ge än för att få, ty vi vet att det sistnämnda sköter sig självt om vi sköter det förstnämnda.
I reinkarnationsläran har vi således en teori som visar att rättvisa råder i tillvaron, en teori som visar att människans handlingar är underkastade lagen om orsak och verkan, den lag som arbetar överallt i naturen.