Andlig vakttjänst
Abbott Clark
Låt oss sluta dagen med större tankekraft för självövervinnelse än vi hade vid dagens början.
Låt oss ikväll sluta våra ögon med ett rent samvete och en kärlek till allt som andas - vår naturs bästa sidor.
Låt oss i våra sista tysta tankar före insomnandet söka mer kunskap, mer ljus och större styrka. (Katherine Tingley)
I krig är vakttjänsten viktig. Om den försummas en enda timme kan en hel armé råka i förvirring eller t o m bli tillfångatagen. Detsamma gäller för människans liv. Vi är alla omringade av inre fiender. Vanligen är det någon välkänd svaghet som sviker oss, men ibland är det där vi minst anar det som vi prövas och befinns vara bristfälliga. Detta gäller det dagliga livets alla angelägenheter - hemma och borta, privata och offentliga. Jag skulle nästan också kunnat säga att det gäller i såväl vaken- som sömntillståndet, ty om vi somnar med en negativ tanke kan de levande krafter som är förenade med den tanken ofreda oss med mardrömmar som resultat eftersom det på astralplanet finns alla möjliga sorters fiender till mänskligheten, fiender som den till största delen själv gett upphov till. Astralplanet omger oss som vattnet omger båten, och våra svagheter fungerar som hål i vår organism genom vilka smutsvatten kan rinna in med mardrömmar eller dåliga dagar som följd.
Vad skall vi göra åt detta? Svaret är enkelt: att vara på vakt mot negativa tankar och känslor, särskilt innan vi skall till att somna. Den vise Pythagoras satte upp en värdefull regel:
Låt inte den nedgående solen nå den västra horisonten, och slut inte dina ögon för att sova, förrän du gått igenom dagens alla händelser och frågat dig själv: Vad har jag gjort fel idag? Vad har jag gjort rätt idag? Har jag skadat någon? Har jag försummat någon plikt? Låt inte den nedgående solen nå den västra horisonten och slut inte ögonen i sömn innan du ställt dig dessa frågor.
Ett annat sätt att uttrycka Pythagoras nyttiga regel är följande: När du noggrant går igenom dagens tilldragelser innan du somnar skall du föresätta dig att rätta till dina misstag och upprepa dina framgångar. Du skall också identifiera dina svagheter och stärka din vilja att ta itu med dem. Du skall förlåta dina fiender om du har några. Har du inga kan du tänka vänliga tankar om de personer som du inte tycker om, ty de är liksom du själv vandrare som kämpar på Vägen. Tänk efter - och detta är ytterst viktigt - om du har benägenhet för att kritisera, ty kritikbenägenheten är en av våra lömskaste inre fiender. Den framspringer ur känslan av avskildhet och är motsatsen till broderskap. Den är en dold och ihärdig form av egoism. När du så gjort denna nyttiga självbedömning, läs då ett stycke i en uppbyggande bok eller meditera över det högre jaget. Detta frigör sinnet från de jordiska begivenheterna och hjälper själen att svinga sig ut på andens färdvägar. Som dr de Purucker sade om Pythagoras regel:
Om folk bara plikttroget följde denna enkla regel, skulle nittionio procent av världens bekymmer, sorger, synder och ängslan inte finnas, inte inträffa. Orsaken är enkel. Världens bekymmer uppkommer ur våra svagheter, inte ur vår styrka. Om vi ökade vår styrka och övervann våra svagheter, skulle varje människa i proportion till sin inre utvecklingsnivå bli en gott verkande kraft i världen. Och ni förstår vad det skulle innebära. Det skulle klippa av rötterna till de flesta av alla de tankar, känslor och handlingar som åstadkommer eländet bland oss. (Wind of the Spirit, s 48)