Om devachan
H P Blavatsky
Det devachanska tillståndet liknar i alla sina aspekter utan tvivel ett drömtillstånd
när det betraktas ur det objektiva vakentillståndets synvinkel. Ändå är det för varelsen i
devachan lika verkligt som vakentillståndet är för oss. På frågan om huruvida devachan är ett
tillstånd som motsvarar vårt vakenliv eller drömliv blir svaret därför att devachan vare sig
motsvarar det ena eller det andra av de båda tillstånden. Devachan liknar drömtillståndet
hos en människa som inte har något vakenliv alls, om en sådan människa kan tänkas existera. En monad
i devachan har bara ett enda medvetandetillstånd, och så länge den befinner sig i
detta, presenteras kontrasten mellan ett vakentillstånd och ett drömtillstånd aldrig för den.
(Collected Writings V, s 82)
Det är bara genom jämförelse som ett visst medvetandetillstånd kan kallas verkligt eller illusoriskt. Dessa ord är helt meningslösa om det ifrågavarande medvetandetillståndet inte kan jämföras med ett annat. (Collected Writings V, s 83)
I en del fall är det uppenbart att medvetandetillståndet hos en monad, vare sig denna befinner sig i devachan eller på jorden, kan så att säga sammanstråla med och påverka idébildningen hos en annan monad som befinner sig i devachan. Detta kan inträffa när det råder stark sympati mellan de två egona på grund av samma ädla känslor eller likartade intellektuella och andliga strävanden. Liksom tankarna från en magnetisör överförs till hans mänskliga objekt genom en ström av utsänd magnetisk energi, kan ett idéflöde från ett ego i devachan sändas till ett annat devachanskt ego medelst en ström av magnetisk eller elektrisk energi som attraheras av det senare på grund av den starka sympati som råder mellan de båda. (Collected Writings V, s 84)
...när monaden under vandringen från ett jordeliv till nästa korsar de
lägre och de devachanska sfärerna, måste de ömsesidiga relationer som knöts under det senaste livet
bli allt svagare och slutligen overksamma innan monaden kan återfödas. Vittnesbörden om dessa
relationer kvarhålls dock outplånliga i akashan , och de kan alltid granskas av den som i något liv
utvecklar sina latenta andliga krafter till "Dhyanas fjärde steg". Men deras inflytande avtar gradvis
under varje devachanperiod . Och när de magnetiska eller psykiska band - hur man nu vill kalla dem -
som knyter det devachanska egot till det föregående jordelivets anförvanter, vänner och
familjemedlemmar nötts ut, är egot fritt att vandra vidare på sin cykliska livsväg. Om denna
utnötning av de personliga banden inte ägde rum, skulle människan vandra runt hela kalpan insnärjd i
nätverket av alla de relationer hon under sina otaliga förflutna jordeliv knutit med myriader fädrar
, mödrar, systrar, bröder, hustrur etc. I sanning en salig röra! (Collected Writings V, s 93-94)