Psi-fenomen
        
        Herbert Edlund
      
        
      
Psi-fenomen är beteckningen för en grupp parapsykologiska företeelser, av vilka en del är fysiskt mycket påtagliga. Liksom utanförkroppenupplevelser, näradödenupplevelser, tidigarelivupplevelser, bilokationer¹, klardrömmar, autoskopier, hypnoseffekter och personlighetssplittring, är psi-fenomenen tankeväckande och ger ett vidgat och berikat perspektiv på jordelivet.
        
        Telepati
      
        
        Ordet telepati står för överföringen av tankar och känslor samt syn-, ljud-, smärt- doft- och
        smakförnimmelser från en person till en annan. Överföringen är ögonblicklig. Mottagaren blir medveten
        om sändarens tankar eller vad det nu är samtidigt som sändaren själv upplever dem. Överföringen är
        oberoende av materiella hinder och avstånd.
      
        
        I vardagslivet är telepati en omedveten process. Varken sändaren eller mottagaren vet att den äger
        rum. Dess styrka och klarhet hos mottagaren kan variera från en vag och obestämd aning, oro eller
        känsla som rör sändaren till detaljerade syn-, hörsel- och andra förnimmelser. Några vanliga exempel
        är följande: Man råkar tänka på en person och strax därefter blir man uppringd av personen ifråga. En
        person hör i sitt inre förtvivlade rop på hjälp från en släkting. Eftersom ropen inte upphör beger
        han sig till släktingens bostad och hittar denne liggande hjälplös på golvet.
      
        
        Telepati är vanlig vid hypnos. En hypnotiserad person har mycket lätt för att uppfatta hypnotisörens
        tankar, och strider då dessa mot de muntliga instruktioner som hypnotisören ger, blir den
        hypnotiserade förvirrad. Även under trans och meditation och under påverkan av vissa droger
        förekommer telepatisk överföring av information. Det förändrade medvetandetillståndet under sömn,
        hypnos, trans, meditation och drogpåverkan anses gynna mottagligheten för telepatiska
        signaler.
      
        
        Telepatin är inte alltid ett skeende som bara berör två personer, sändaren och mottagaren. Antalet
        mottagare kan vara ganska stort. En tänkbar förklaring till telepatin är att den uppkommer genom
        psykisk resonans mellan två eller flera personer.
        
        
        Klärvoajans
      
        
        Ordet klärvoajans betyder bara klarsyn, men som ESP-fenomen omfattar klärvoajansen inte bara
        synförnimmelser utan också hörselförnimmelser (kläraudians) och andra förnimmelser (klärsensitens).
        Flera slags förnimmelser kan förekomma samtidigt. Vid klärvoajans finns det ingen avsändare av den
        utomsinnliga informationen, utan klärvoajanten skaffar sig denna på egen hand.
        Informationsinhämtandet tar sig olika uttryck. De vanligaste är följande:
      
        
        Klärvoajanten ser avlägsna platser och iakttager händelser som i nuet utspelas på dessa. Avståndet
        till en sådan plats spelar ingen roll. Det kan uppgå till tusen mil utan att seendets kvalitet
        försämras. Denna fjärrsyn kallas ofta för "resande klärvoajans", en benämning som antyder att någon
        del av klärvoajantens organism beger sig till platsen för observationen.
      
        
        Ett annat uttryck för klärvoajans är att läsa texter i slutna kuvert, se rakt igenom väggar, se in i
        människokroppen och iakttaga organen och delar av de livsprocesser som försiggår där etc. Det är
        alltså frågan om att se materiella ting och händelser bakom materiella hinder. Den närmast liggande
        förklaringen tycks här vara att människan har ett icke-fysiskt synsinne med denna egendomliga
        förmåga.
      
        
        Så har vi det yttryck för klärvoajans som består i skådandet av icke-fysiska ting och händelser.
        Exempel på vad klärvoajanten då kan se är den aura som omger människokroppen, den egna astralkroppen
        röra sig frigjord från den fysiska (autoskopi), astrala gestalter av levande och döda människor,
        astrala omgivningar med djur, växter, byggnader etc och de händelser som utspelas där. Det rör sig om
        klärvoajanta intryck av ting och händelser i nuet, och det förekommer att klärvoajanten kan
        kommunicera med de astrala gestalterna. En tänkbar förklaring till sådan klärvoajans är bl a att det
        är fråga om en utvidgning av den fysiska synförmågan till att omfatta ett större frekvensområde av
        det elektromagnetiska spektrat än normalt, varvid den icke-fysiska del av verkligheten som ligger
        närmast den fysiska blir synlig.
      
        
      
        
        Retrokognition
      
        
        Med retrokognition menas att genom klärvoajans erhålla information om förgångna ting och händelser,
        dvs information om något som varit. De retrokognitiva upplevelserna kan variera i styrka och klarhet
        från vaga och obestämda aningar och känslor till distinkta syn- och andra förnimmelser. De kan avse
        skeenden i vilken tidsepok som helst från nutid till förhistorisk tid.
      
        
        En form av retrokognitiv upplevelse är att se gestalter, miljöer och händelser från det förgångna
        interfoliera med den nutida omgivningen. Det rör sig då om spöken som upprepade gånger kan ses på
        samma plats, utförande samma rörelser varje gång, och om spökhändelser som utspelas på exakt samma
        ställe och sätt varje gång de iakttas. Vissa hus och platser har blivit bekanta för spökerier av det
        här slaget och spökerierna - som kan pågå regelbundet under många år - har ibland iakttagits av flera
        personer samtidigt.
      
        
        Vad är det då man ser? Av allt att döma är det bilder ur jordens planetminne, den s k akashakrönikan.
        I det minnet har sedan jordens tillkomst allt som människorna tänkt, känt, sagt och gjort
        registrerats i form av rörliga minnesavsättningar.
      
        
        En annan form av retrokognition består i att läsa delar av ett föremåls historia genom att hålla det
        i handen eller trycka det mot pannan. Detta kallas psykometri. Kontakten med föremålet - som
        i princip kan bestå av vilket material som helst - utlöser hos psykometrikern händelsebilder och
        andra intryck av platser där föremålet vistats och av personer med vilka det varit i beröring.
        Intrycken kan vara så starka att psykometrikern tycker sig uppleva de förgångna skeenden som
        framkallas och då känna fasa, smärta osv. Ett föremåls ålder spelar ingen roll för kvaliteten på de
        erhållna intrycken. Även miljoner år gamla föremål kan psykometriseras. Man kan därför få
        fascinerande inblickar i hur naturen tedde sig i jordens ungdom och hur människorna levde under olika
        historiska epoker.
      
        
        Även vid psykometri rör det sig enligt en förklaringsmodell om bilder etc ur akashakrönikan, och de
        blir tillgängliga för psykometrikern genom föremålets förmedling. Att föremålet kommer från en
        avlägsen plats spelar ingen roll. Det kan tilläggas att psykometrikern inte alltid behöver ett
        föremål som tillhör en person för att kunna "tona in sig" på honom och få tillgång till episoder ur
        hans nuvarande, och kanske också tidigare, liv. Ibland räcker det med personens namn eller ett
        fotografi.
      
        
        
        Prekognition
      
        
        Vid prekognition handlar det om visuella och andra upplevelser av tilldragelser innan dessa
        inträffar. Visserligen har de flesta prekognitiva förutsägelser om framtiden inte besannats, men de
        som besannats är tillräckligt många för att visa att fenomenet faktiskt kan äga rum. I en del fall
        har förutsägelser nedtecknats och blivit kända av flera personer långt innan de slog in, varför deras
        äkthet inte kan betvivlas. Dessutom visar laboratorieexperiment att prekognitionsfenomenet
        existerar.
      
        
        Fenomenets karaktär kan variera från aningar och varselkänslor till tydliga visioner och sanndrömmar.
        I allmänhet handlar prekognitionen om tilldragelser som ligger nära i tiden, men ibland om sådant som
        skall inträffa först efter många år. Detaljrikedomen och bestämdheten i den prekognitiva upplevelsen
        tycks dock minska med det stigande tidsavståndet till den tilldragelse som avses. Ju längre fram i
        tiden denna ligger, desto mer skissartat uppfattas den av prekognitören. Prekognitioner är inte helt
        ovanliga. En del människor drömmer ofta sanndrömmar, en del säger sig veta när de skall dö, och
        mycket sensitiva personer har lätt för att få inblickar i andra människors framtid och kan agera som
        spåmän.
      
        
        Prekognitionerna har det mest skiftande innehåll. De handlar om olyckor som skall inträffa, om barn
        man skall få, om stundande dödsfall, om hus man skall flytta in i, om resultat i fotbollsmatcher
        osv.
      
        
        I esoteriken finns flera förklaringar till prekognitionerna. Enligt en av dem är prekognitionerna
        inblickar i akashakrönikan. Alla förflutna skeenden - såväl själsliga som fysiska - innehåller ju
        karmiska frön och möjligheter, dvs dispositioner, till framtida skeenden. Karma, konsekvenslagen,
        svarar för att varje själslig och kroppslig livsyttring av en människa får sina följdriktiga och
        rättvisa verkningar. Verkningarna blir inte alltid omedelbara utan kan också ta formen av
        dispositioner för framtiden. Varje människa, varje familj, varje nation osv har en mängd sådana
        dispositioner, alstrade i det förgångna, som väntar på sin utlösning. Det förgångna kastar så att
        säga sina skuggor framför sig. Dessa skuggor i akashakrönikan är förnimbara för det undermedvetna.
        Men gamla dispositioner påverkas hela tiden av nya skeenden och deras dispositioner, och skuggorna i
        akashakrönikan befinner sig därför i en fortlöpande förändring. Dispositioner för framtiden som är
        giltiga när de prekognitivt avläses, kan omgestaltas innan tillfälle för deras förverkligande
        uppkommit. Därför slår de flesta förutsägelser om framtiden inte in. Det händer t o m att
        prekognitören själv griper in med viljeakter på ett sådant sätt att han förhindrar det förutsedda
        skeendets förverkligande.
      
        
        
        Telekinesi
      
        
        Med telekinesi menas huvudsakligen förflyttning av föremål i helt tillstånd utan synlig påverkan. De
        föremål som förflyttas kan vara av allehanda slag, från små och lätta till stora och tunga på flera
        hundra kilo. Telekinesin uppträder vanligen spontant och tillfälligt. Några exempel på vad som då kan
        inträffa är att en tavla faller ned från väggen i samma stund som en person dör, en dörr öppnas eller
        stängs, en bok faller ned från bokhyllan osv.
      
        
        Men telekinesin kan vara medvetet viljestyrd. Detta har konstaterats vid vetenskapliga
        laboratorieexperiment. Försökspersonerna har då fått kompassnålar att röra sig, lätta
        papperscylindrar att rulla, tärningar att falla så att bestämda sidor kommit upp m m.
      
        
        Det händer att telekinesin tar sig kraftiga uttryck med mycket oväsen. Det knackar och smäller i
        väggar, föremål kastas omkring, porslin dras fram ur skåp och krossas, möbler välts över ända etc.
        Man talar då om poltergeister, bullerandar.
      
        
        Telekinesifenomen av de slag som nämnts kan förklaras med att det är frigjorda astralkroppar som
        åstadkommer dem. En astralkropp kan frigöras eller själv frigöra sig från den fysiska kroppen, och
        den kan under vissa omständigheter påverka fysiska föremål. Den anses vara i stånd att lyfta mycket
        tunga saker. Det anses också att en astral arm kan sträckas ut ur den fysiska kroppen och t o m
        förlängas flera meter. Detta skulle innebära att telekinesi kan utföras i närheten av den fysiska
        kroppen utan att astralkroppen frigörs från denna. Ytterligare ett förklaringsalternativ är att
        fenomenens upphovspersoner aktiverar naturandar eller döda människors andar att utföra dem. Även vid
        levitation av levande människor kan de här förklaringsmodellerna komma till användning
        
        
        Teleportation
      
        
        Det fenomen som kallas teleportation handlar vanligen om att föremål av allehanda slag - blommor,
        stenar, brev och allt vad det nu kan vara - tränger in i slutna rum. Ibland faller de ned från taket,
        ibland tycks de bildas i luften, ibland tycks de komma farande rakt genom väggar. Tar man på dem kan
        de kännas varma.
      
        
        Det finns många vittnesbörd om spontana sådana händelser, men teleportation kan också utföras genom
        medvetna viljeakter. Ändå är det mycket svårt att ställa upp rimliga förklaringsmodeller. En tänkbar
        sådan är dock följande: På den plats där föremålet ursprungligen befinner sig dematerialiseras det
        genom att på okänt sätt upplösas i atomer eller energi. Därvid frigörs föremålets astrala
        modellkropp. Atomerna eller energin förflyttas så, tillika med modellkroppen, till
        destinationsplatsen. Där rematerialiseras föremålet genom att atomerna återgrupperar sig i
        modellkroppen eller - vid energialternativet - genom att energin återgår till materiatillståndet.
        Hela processen sker mycket snabbt.
      
        
        Det är i allmänhet bara döda ting som teleporteras, men det finns rapporter om att också levande djur
        plötsligt dykt upp framför ögonen på förbluffade åskådare.
      
        
        
        Helande
      
        
      
Helande som PK-fenomen består i att helaren utövar en psykodynamisk inverkan på patienten som häver eller lindrar sjukdomstillstånd i, respektive avlägsnar sjuk vävnad ur, dennes fysiska kropp.
        
        Sjukdomstillståndet hävs eller lindras genom att helaren lägger handen på det sjuka stället, eller
        utför magnetiska strykningar med händerna över patientens kropp, eller koncentrerar sig mentalt på
        patienten och sjukdomen. Den sistnämnda metoden kan användas över stora avstånd. Vid helandet anses
        energi strömma över från helaren till patienten. Energin kan komma från helarens egen organism eller
        utifrån strömma in i honom och vidare till patienten. Båda kan känna energiflödet, t ex som värme
        eller vibrationer. Helandet har ibland snabba och dramatiska effekter och lyckade behandlingar lär ha
        gjorts vid allehanda sjukdomstillstånd. Det är dock inte alltid som resultatet blir bestående.
      
        
        Helandefenomenet har undersökts med vetenskapliga metoder. Därvid har man bl a konstaterat att helare
        och folk med "gröna fingrar" kan få växter att växa snabbare än normalt.
      
        
        En mycket påtaglig form av helande har vi när ett kraftigt blodflöde stoppas genom psykodynamisk
        påverkan. En del personer har förmågan att göra detta, att "stämma blod" som det heter.
      
        
        En form av helande är det förmodligen också fråga om vid s k förbön, då en grupp människor samtidigt
        riktar sina välmenande tankar och känslor mot en sjuk person. Hur denna påverkan sker är dock ett
        mysterium.
      
        
        När det gäller den form av helande där sjuk vävnad avlägnas ur en patients kropp, får man som
        åskådare intrycket att helaren med fingrarna går genom huden in i kroppen och tar loss vävnaden
        ifråga. Detta verkar dock högst osannolikt. En troligare förklaring torde vara att det rör sig om
        teleportation, och sådan kan göras utan att några fingrar tränger in i kroppen.
        
        
      
1. Bilokation är ett tillstånd i vilket människans själ tycks ha delats i två delar på ett sätt som får henne att vara medvetet närvarande på två olika platser samtidigt.
        
        En klardröm är en dröm i vilken drömmaren vet att han
        drömmer. Han är i självmedveten besittning av sina själsförmågor - vilja, minne,
        tankeförmåga etc - och därmed i stånd att förändra dröminnehållet.
      
        
        Vid autoskopi ser man framför sig en eterisk dubblett av sig själv. Dubbletten
        kan röra sig och agera självständigt, och tycks därför ha ett eget medvetande.
      
        
        Vid personlighetssplittring har en människas identitet delats upp i en
        primärpersonlighet och ett antal sekundärpersonligheter. De senare utgörs av organiserade psykiska
        komplex som personifierats och framträder med egna karaktärsprofiler och vilja. De kan också utgöras
        av besättande andar.