Raja Yoga fostran i Point Loma

Leopold S Damast

Kort bakgrundshistorik

Katherine Tingley (1847-1929) hade i många år innan hon inträdde i Teosofiska Samfundet ägnat sig åt välgörenhetsarbete. Hon hade bl a verkat bland fattiga och utslagna i New Yorks fattiga stadsdel Eastside samt för bättre förhållanden för fängelseinterner. I dessa miljöer samlade hon erfarenheter som senare kom att bli till stor nytta i hennes teosofiska verksamhet. Lärdomarna från arbetet bland interner, fattiga och utslagna sade henne att det viktigaste vid allt reformarbete var att arbeta förebyggande. Hon förklarar hur hon tänkte: "Redan för många år sedan fick jag klart för mig, att det var något grundfel med hela vårt samhällsliv - med våra föreningar, våra reformsträvanden och vår välgörenhet. Alldeles invid kyrkorna fann jag brott och lidande och nöd, och - vad värre var - överallt såg jag folk gå obekymrade sin väg fram, lyckligt omedvetna och oberörda av andras elände.

Aldrig kunde jag förlika mig med detta sätt att ge sig till tåls med förhållandena. Jag måste åtminstone försöka att förbättra dem... Jag såg umbäranden som följd av brott, och brott som följd av umbäranden. Jag kom till insikt om att våra välgörenhetssystem är på avvägar. Man gick till väga då, som man gör nu, och tog itu med resultaten i stället för med orsakerna - vi låter skadan ske och söker sedan reparera den.

Vad jag ville göra var att förekomma - att förhindra någon skada att ske."¹

KT tänkte att man, om man vill förebygga människors lidanden, bör börja redan i barndomen med att ge barnen rätt fostran, eftersom barndomen är den tid då människan ännu är relativt opåverkad av livets negativa influenser och svåra erfarenheter. Hon började då längta efter ett system som kunde förbereda och rusta unga människor för livet.

När KT senare träffade TS:s dåvarande ledare William Q Judge, kände hon att han var en person med samma ideal och strävan som hon själv. Han fick henne förstå att hon med teosofins hjälp skulle kunna åstadkomma större och bättre resultat för mänskligheten än genom det sätt på vilket hon tidigare arbetat. Dessutom skulle hon få stöd av ett samfund som var världsomspännande och bestod av kvinnor och män som var besjälade av broderskapstanken, och levde för att sprida och förverkliga den i det dagliga livet.

KT blev medlem i TS i oktober 1894 och samarbetade nära med W Q Judge fram till hans död den 21 mars 1896. Under denna tid förberedde han henne för hennes framtida uppgifter i samfundet.

Efter WQJ:s död påbörjades en ny fas i TS:s verksamhet som bl a innebar att samfundet mer genomgripande inriktade sitt arbete på att tillämpa broderskapstanken och andra teosofiska idéer i praktiken.

Vid samfundets årsmöte i New York den 20 april 1896 tillkännagavs att "Vi har blivit underrättade om att Teosofiska Samfundets verkliga Stiftare vidtagit förberedelser till upprättandet av en skola för återupplivandet av Forntidens förlorade Mysterier. I denna Skola kan de som tjänat ut sin tid i de mindre Mysterierna eller de föregående graderna ...få inträda i de större mysterierna och i ordets fulla mening bli mästare genom att utveckla sig till högre och högre plan av kunskap och makt, med enda villkoret att denna makt och denna kunskap ska utan förbehåll och för alltid användas i mänsklighetens tjänst. För detta ändamål kommer det att anordnas en insamling av pengar, ett passande läge att utväljas och byggnader uppföras, så snart syftemålet med och möjligheterna för ett sådant företag blivit klart insedda av dem som kan och vill förverkliga detta."²

Denna mysterieskola hade samma syften som mysterieskolor alltid haft och fortfarande har: a) att förandliga mänsklighetens tankeliv, b) att utgöra en plantskola för framtida rekryter och c) att bevara sanningen intakt och oförvanskad för framtiden och uppdatera den i takt med nya forskningsrön från kvalificerade siare.

I forntida mysterieskolor hade de mindre mysterierna två utmärkande kännetecken: "a) undervisning i de mer djupgående vetenskaperna om universum b) dramatiska riter som bildligt framställer det som initianden utan yttre hjälp måste gå igenom i de större mysterierna."³

Den nya skolan skulle också undervisa i de större mysterierna, i vilka undervisning endast ges till den som visat sig värdig. Efter det att lärjungen "fullbordat de förberedande graderna, måste han genom egna bemödanden bli förtrogen med det han lärde i de mindre mysterierna. ... Alla områden i hans sammansatta natur, från de gudomligt inspirerade till de grovt materiella, måste utforskas och behärskas. Aspiranten måste nu ha utvecklat tillräckligt med andlig styrka för att uthärda verkligheten." ⁴

Undervisningen i mysterieskolan i Point Loma skulle dock vara anpassad till Västerlandets och den rådande tidens behov och förhållanden.

För att sätta ovanstående planer i verket, registrerades en övergripande och sammanhållande organisation, Forntidsskolan (the School of Antiquity), i New York i januari 1897. Dess syfte uppgavs vara "att genom jämförande religionsstudier till ömsesidig nytta fördjupa kunskapen om religionernas ursprung och utveckling; att utforska och följa föredömet av forntidens hemliga och heliga mysterier, samt att göra lärjungarna skickade att tjäna mänskligheten med utövande av alla slags goda gärningar och annan nyttig verksamhet"⁵ liksom att "undervisa jordens folk i världsalltets och den allomfattande rättvisans lagar...och därigenom söka främja mänsklighetens fysiska, mentala, moraliska och andliga fostran och välfärd, härigenom bibringande henne den ömsesidiga hjälpsamhetens visdom: Raja Yoga.

Genom denna undervisning skall nutidens liv förandligas och upphöjas till sann värdighet; tänkandet skall frigöras från slaveriet under sinnena; den avtagande kraften i varje hjärta skall återupplivas under sökandet av sanningen, och det snabbt utdöende hoppet om uppfyllelsen av livets löfte skall åter uppstå hos alla folk."⁶

Samma månad förvärvades Point Loma, ett för ändamålet lämpligt landområde. Det var en hög och karg halvö beväxt med risiga buskar och taggiga kaktussnår, vackert utsträckt i Stilla havet vid San Diego i Kalifornien. Vid en ceremoni den 23 februari 1897 i Point Loma, med ca 1000 närvarande personer, lades grundstenen till mysterieskolan SRLMA (a School for the Revival of the Lost Mysteries of Antiquity ). Vid denna ceremoni sade KT bl a: "Till sin karaktär internationell, men amerikansk till sitt läge, skall denna skola bli ett det levande ljusets tempel och upplysa jordens mörka ställen."⁷

All verksamhet i Point Loma kom senare att genomsyras av SRLMA:s mål och ideal.

Grundstenar samlades in från olika håll i världen, men någon "yttre" byggnad restes aldrig. Kanske det var avsikten att den "byggnad" som skulle resas var en "inre byggnad", som vi alla var och en själva måste resa genom självpåtagen utveckling och egna bemödanden.

Det kan nämnas att dessa grundstenar än idag finns bevarade vid en sidoingång till TS:s huvudkvarter i Pasadena.

Verksamheten i Point Loma

Efter KT:s tillträde som samfundets ledare växte verksamheten snabbt och summeras här endast i korta drag.

Det tidigare så karga landområdet i Point Loma odlades upp och i februari 1900 flyttades TS:s huvudkvarter från New York till Point Loma. Med endast fem elever hade KT inom ett halvår startat den första Raja Yoga skolan. När huvudskolan i Point Loma kommit igång med sin verksamhet tänkte man inrätta filialer på lämpliga platser i Europa, vilka skulle drivas enligt samma mönster som huvudskolan.

Sammanlagt inrättades fem Raja Yoga skolor. Tre i USA ( Point Loma, San Fransisco och San Diego), en i Kuba och en i England. Dessutom inrättades en sommarskola på Visingsö i Sverige.

I Point Loma startades 1914 också en akademi och ett college, och 1919 Theosophical University.

Till Point Loma flyttade samfundsmedlemmar i alla åldrar och från olika nationer, yrken, socialgrupper, med eller utan familj. Det var lärare, konstnärer, musiker, läkare, jurister, byggnadsarbetare, rörläggare, tandläkare, uppfinnare, snickare, elektriker, företagsledare, professorer, sättare etc. Alla arbetade frivilligt och oavlönat. Man använde sig endast av avlönat arbete i de fall nödvändig kompetens saknades bland samfundsmedlemmarna, och man därför behövde hyra in någon utifrån.

Point Loma kom att bli en mycket vacker plats med grönskande trädgårdar, fruktodlingar och grönsaksland samt parker med blommor och träd. Uppodlingen gjordes så framgångsrikt att odlingarna kom att försörja skolan med blommor, frukt och grönsaker.

Flera stora byggnader uppfördes, bl a ett fredstempel, en grekisk friluftsteater, Raja Yoga akademin, skolsalar, bostäder för lärare, elever och övriga boende i Point Loma, samt byggnaden för det Internationella Teosofiska Huvudkvarteret.

Man hade också en symfoniorkester, en stråkkvartett, körer, program för drama m m.

Produktionen av teosofisk litteratur var omfattande. Man hade sätteri, tryckeri och bokbinderi där teosofiska böcker, broschyrer och tidskrifter framställdes.

Den största teatern i San Diego förvärvades och fick namnet Isis-teatern. I denna teater arrangerades varje vecka offentliga möten där man framförde teosofiska läror i populär form. Där gavs också konserter och dramatiska föreställningar.

Förutom allt detta var det humanitära arbetet viktigt, som t ex arbetet för fred och mot dödsstraff.

Syftet med Raja Yoga fostran

Forntidskolans kanske mest kända aktivitet var dess Raja Yoga skola. Framställningen är fortsättningsvis begränsad till Raja Yoga skolans verksamhet.

Av följande citat framgår hur KT såg på barnen och det sätt på vilket man skall förhålla sig till dem. "Barnen! Barnen! Vilka mäktiga krafter förmår de inte att uppväcka i människornas hjärtan! Vi måste lära att i dem se späda människoblomster i knoppning, blomster, vilka vi med all vårt hjärtas ömhet måste omhulda, som vi måste omge med sanningens rena luft och ge just den näring, som kan komma deras själ att veckla ut sina blad."⁸ För att förändra världen till det bättre och minska lidandet, hade KT uppfattningen att det var viktigt att arbeta förebyggande. Hon ansåg att vanliga skolkunskaper, intellektuella färdigheter och allmänna moralbegrepp inte utgjorde en tillräcklig grundval för sann fostran. Och eftersom fostran utgör en grundläggande faktor för uppbyggandet av såväl individens som mänsklighetens karaktär och moral, behövdes ett fostringssystem som gav barn och ungdomar en klarare uppfattning om livets mening och dess förpliktelser.

KT utarbetade därför en teosofisk fostran. Den uppgavs vara utarbetad efter uråldrigt mönster och var enligt dåvarande föreståndarinnan vid Raja Yoga läroverket, dr Gertrud van Pelt, "avsedd att i tysthet omdana hela barnuppfostringssystemet och bli en mäktig faktor i mänsklighetens utveckling". ⁹

KT gav den teosofiska fostran benämningen Raja Yoga. Hon förklarar varför: "Jag valde den, emedan den bäst uttrycker ändamålet med och innebörden av sann fostran, som är utvecklandet av en fullkomlig jämvikt mellan ett barns alla förmögenheter, fysiska, mentala och andliga - med ett ord av dess KARAKTÄR." ¹⁰

Benämningen Raja Yoga är ursprungligen en gammal sanskritterm som betyder "kunglig förening" och är benämningen på en av Indiens fyra huvudmetoder för uppnående av själens förening med den inre guden. För att uppnå en sådan förening måste människans fysiska, mentala och moraliska - eller handens, huvudets och hjärtats - förmögenheter bringas i jämvikt.

Tanken på en speciell skola för barn var dock inget eget eller nytt påfund av KT utan hade tidigare framförts av H P Blavatsky i boken Nyckel till teosofin: "Om vi ägde medel därtill, skulle vi grundlägga skolor..."¹¹ Och HPB fortsätter berätta vad en sådan skola skulle lära ut och vilka dess ideal och mål skulle vara: "Barnen skulle framförallt lära sig självförtröstan, kärlek till alla människor, oegennytta, ömsesidig fördragsamhet och, mer än någonting annat, att själva tänka och dra slutsatser. Vi skulle reducera det rent mekaniska minnesarbetet till ett absolut minimum och ägna tiden åt utveckling och övning av de inre sinnena och slumrande förmögenheterna. Vi skulle försöka individualisera behandlingen av varje barn och ge det en sådan uppfostran som bäst befordrade en harmonisk och jämn utveckling av dess krafter, varigenom dess speciella fallenheter skulle komma till sin fulla, naturliga utveckling; vi skulle sträva att skapa fria män och kvinnor, fria i både intellektuellt och moraliskt avseende, fördomsfria i alla avseenden och framför allt osjälviska . Och vi tror att mycket, om inte allt, av detta skulle kunna vinnas genom en lämplig, sant teosofisk uppfostran. "¹²

HPB skriver också: "Ett lämpligt och sunt uppfostringssystem bör vara sådant att det utvecklar ett det mest kraftfulla och fria sinne, strängt övat i logiskt tänkande, inte i blind tro."¹³

Sådana ideal och mål kom också att genomsyra Raja Yoga skolans verksamhet.

Med fostran avses rent allmänt att åstadkomma en viss utveckling av människans själ. Men teosofisk fostran hade ett klart syfte. Barnens karaktär skulle danas så att de i liv och leverne gav uttryck för det gudomliga i dem och kunde verka i harmoni med världsutvecklingen och de universella krafterna.

Barnen fick därför lära sig lita till sin egen högre natur, och man försökte ingjuta mod i dem att alltid göra det rätta. Man strävade efter att fostra dem till att bli harmoniska, orädda, karaktärsstarka, kunniga och sunda unga män och kvinnor, väl förberedda att ge sig ut i livet och verka för allt gott.

KT förklarar: "Det viktigaste av allt i fråga om uppfostran är dock att öppna barnets sinne för den verkligheten att det inneboende gudomliga jaget alltid strävar att bringa hela dess varelse till fullkomning. Hemligheten med Raja Yoga systemet är att det lägger huvudvikten vid utvecklandet av barnets karaktär och undviker att överbelasta dess förstånd - det avser att bringa i dagen de hos barnet inneboende förmögenheterna snarare än att inge det några nya. Den större delen kommer inifrån."¹⁴

Detta innebar dock inte att intellektet och övriga delar av den mänskliga naturen var ovidkommande eller fick försummas. Tvärtom. Harmoni var grundvillkoret. En harmonisk fostran måste vara allsidig. Ingen del av barnets natur fick förbises. Kroppen, som är själens verktyg, måste hållas hel och ren. Intellektet och minnet måste övas men underställas hjärtats krafter, vara dess tjänare och inte dess ledare.

KT var mycket bestämd i övertygelsen att ingen del av den mänskliga naturen fick försummas när karaktären skulle danas: "Den grundläggande principen för uppfostran är att människan till sitt innersta väsen är gudomlig, och att den henne förelagda uppgiften är att i sin natur utrota allt det som inte är gudomligt. För att detta ska kunna åstadkommas, får ingen del av barnets natur försummas. Åt den fysiska kroppen måste ägnas all den omtanke och omvårdnad som den behöver och intellektet måste tränas på det mest noggranna och ingående sätt, men likväl så, att det underordnas hjärtats inflytande. Intellektet måste vara tjänare, inte herre, om jämvikt och stadga ska kunna åstadkommas."¹⁵

Felet med de vanliga skolornas verksamhet var deras ensidiga inriktning på elevernas intellektuella utveckling och inlärande av faktakunskaper. De vare sig strävade efter eller förmådde bygga upp en god och stark karaktär hos barnen, till skydd för de prövningar som dessa senare i livet skulle komma att utsättas för, och som de riskerade att ta skada av.

Professor W A Dunn, föreståndare för Raja Yoga läroverkets avdelning för pojkar i Point Loma, menade att dåliga uppfostringsmetoder och bristande fostran leder till missförhållanden i samhället: "De nuvarande förhållandena tyder på att falska uppfostringsprinciper gjort sig gällande i det förflutna... Vi möter överallt brott, last, oförmåga, degeneration - det är uppenbart att livets lagar antingen våldförts eller lämnats obeaktade.

Det onda som vi har mitt ibland oss är tydligen resultatet av forna misstag och försummelser. Våra barn lämnas utan ledning där sådan för dem är av yttersta vikt, deras moraliska natur försummas nästan helt. ...frammanandet av deras bättre natur överlämnas alltför ofta åt slumpen."¹⁶

I en artikel undertecknad av "en Lärjunge", uttrycker denne sina tankar om livet, innebörden i teosofisk fostran och de gängse skolornas svagheter: "Men hur viktiga livets tidiga år än må vara, är det dock klart att inte all uppfostran upphör efter omyndighetsåldern, ty livet är den högsta avalla skolor och erfarenheten dess störste läromästare. Även om ett barn aldrig går i skola i vanlig mening, kan det dock inte undgå att påverkas av sin omgivning, av världen. Livets skola ger inga ferier, och erfarenheten är skoningslös. De som inte kan följa med i den skolan lämnas obarmhärtigt efter och drabbas av lidande och tillbakagång. Det är få lärjungar som kan genomgå den skolan utan hjälp och bistånd...

Vad världen behöver för att råda bot på vår civilisations moraliskalyten är en uppfostran, grundad på sann kunskap om människans natur och om hennes verkliga plats i världsalltet. Denna fostran måste vara av sådan art att den kan sätta människan i stånd att börja varje liv i en fast övertygelse om sin egen gudomliga natur och sitt personliga ansvar. Detta innebär att själens tillvaro måste bli erkänd och att själen får tillfälle att utveckla sig i harmoni med naturens själ och med kunskap om människosjälens tvåfaldiga natur, vilken ligger till grund för såväl människans strävan efter andlig visdom som för hennes krav på sinnlig njutning, hennes hopp, förtvivlan, segrar och nederlag.

Denna kunskap är intealls svårfattlig för barnet, ty den lägger endast sanningen om dess egen natur i dagen... Ty fostran går hand i hand med livet, de fortgår båda oavbrutet, fastän de omfattar många skeden av olika slag och växlande varaktighet. Sådana skeden är t ex födelse och död, men dessa båda gäller endast människans kropp och hjärnförstånd medan däremot hennes själ, som ägde tillvaro långt innan hon första gången såg dagens ljus, skall fortfara att vara till även sedan...den jordiska kroppen upplösts i döden. ...livet går oavbrutet vidare, och fostran vet inte av något uppehåll. Därför är varje jordeliv en förberedelse för de liv som följer, på samma sätt som det själv rönt inflytande och fått sin prägel av de tidigare...

Den teosofiska livsuppfattningen är en oumbärlig faktor när det gäller rätt fostran...

Hur kan väl den som inte tror på själens tillvaro fostra själar? Hur kan man vänta sig att en lärare...ska vara i stånd att påverka och uppodla själen hos en lärjunge, som han dessutom inte anser vara annat än ett slags högre djur? Hur ska en lärare kunna hjälpa sin lärjunge att behärska sin lägre natur om han själv anser att de laster som ödelägger en människa är naturliga och oundvikliga? Hur ska han kunna vädja till lärjungens högre natur om han själv är övertygad om att en sådan inte existerar?

Alla behöver teosofi, såväl lärare som lärjungar... Teosofi är andligt liv. Vad vår uppfostran behöver är att befruktas med teosofisk kunskap och andlig kraft. ...sann teosofi tillämpad på uppfostran är den enda möjliga lösningen på frågan: Hur ska vår civilisation kunna räddas ur det förfall som hotar den med undergång?"¹⁷

Raja Yoga fostran i Point Loma

Den följande framställningen är endast en kortfattad beskrivning av Raja Yoga skolans verksamhet.

Eftersom Raja Yoga skolan i Point Loma var en internatskola, och detta även för de barn vars föräldrar bodde där, övertogs ansvaret för barnens fostran och välfärd av skolan och dess överhuvud KT.

Föräldrarnas samverkan och förtroende för skolans verksamhet var därför viktig.

Utbildningen var avgiftsbelagd för dem som kunde betala, för de andra var den fri.

Den stora majoriteten barn kom att ha fri utbildning från kindergarten, en verksamhet som närmast motsvarar det vi idag kallar dagis/förskola, till andra året i college.

Vartefter verksamheten i Point Lomas Raja Yoga skola utökades, strömmade nya elever till från hela världen. Inom några år kom där att gå elever från ett tjugotal nationer. Efterfrågan på platser var så stor att man endast kunde ta emot nya elever i den mån platser blev lediga.

Point Lomas lugna, harmoniska och kärleksfulla atmosfär, den vackra miljön, samt en strävan att lära barnen att noggrant och på bästa sätt utföra sina plikter och uppgifter, stärkte på ett naturligt sätt deras koncentrationsförmåga. I den miljön kunde de också utveckla en jämn och lugn sinnesstämning.

Barnen fick också lära nödvändigheten av självkontroll för att styra sin lägre natur, känna den högre naturens närvaro, samt öva upp koncentrationsförmågan och dana karaktären. Man tillät inte att intellektet tröttades eller utvecklades ensidigt. Det skulle hållas vaket och uppmärksamt på livets alla plikter samt vara koncentrerat på den för ögonblicket föreliggande uppgiften.

Ingrid van Mater, elev i Raja Yoga skolan i Point Loma, berättar hur det kunde gå till när man vid pianospelning samtidigt övade självkontroll och koncentration: "Nödvändigheten av koncentration framhävdes också - vikten av att vara fullständigt koncentrerad på den uppgift man höll på att utföra. Ett av de första ord vi fick lära oss stava till var uppmärksamhet. Det betonades att huvudräkning, högläsning och att stava högt tillsammans var viktigt för att hålla intellektet vaket. Koncentrationsförmågan uppövades när vi tillsammans spelade piano i ett rum med sju pianon och samtidigt spelade olika kompositioner."¹⁸

Självkontroll och en upptränad koncentrationsförmåga gjorde studierna tysta, intensiva och effektiva, och kan ha varit en viktig förklaring till varför barnen i Point Loma ska ha uppnått minst lika goda ämneskunskaper som barn i vanliga skolor. Och detta fastän den schemalagda skoltiden i Point Loma var kortare och målet inte var inlärning av en viss mängd fakta.

En andra viktig orsak till de goda studieresultaten var säkerligen de små skolklasserna. Klasstorleken varierade, men de yngre barnens klasser kunde bestå av endast 7-10 elever.

En tredje orsak kan ha varit att man så snabbt som möjligt försökte tillämpa och omsätta teorier i praktiken. Man lade stor vikt vid inlärning genom praktiska övningar och egna iakttagelser, inte genom inpluggande av läxor. Teoretisk utbildning varvades med praktiska övningar och utbildning i olika hantverk. Flickorna lärde sig t ex sömnad, vävning, silkesspinning, matlagning, barnavård och andra husliga sysslor, medan pojkarna bl a fick lära sig trädgårdsarbete, skogsskötsel, slöjd, maskinskrivning, telegrafi, stenografi och att göra väderleksobservationer.

För att utveckla barnens känsla för form och skönhet undervisades de i konst och fick då själva teckna, måla, skulptera och snida i trä.

Grunden för en god utbildning ansågs ligga i läsförståelse, förmågan att uttrycka sig i tal och skrift, matematikkunskaper och förmågan att möta det dagliga livets krav.

Raja Yoga skolan strävade efter att forma barnens karaktär till ett starkt stöd och rättesnöre för dem i livet. Det gudomliga ljuset i deras hjärtan skulle förmås lysa fram i varje tanke, ord och handling, och göra att de levde sina liv i teosofisk anda, dvs levde och verkade för andra. Barnen fick därför göra sig förtrogna med centrala teosofiska läror. De fick t ex lära sig att varje människa i sitt innersta är en gudagnista och en broder.

Redan i tidiga år lärde barnen sig att kroppen är själens tempel, som skulle hållas frisk och sund för att på bästa sätt kunna vara själens verktyg och utföra sina uppgifter. Maten ägnades därför stor omsorg och stod under daglig och noggrann tillsyn av läkare. Mycket tid ägnades också åt utomhusaktiviteter. Bågskytte, tennis, löpning, gymnastik, promenader, exercis, havsbad, lekar och trädgårdsskötsel var exempel på fysiska aktiviteter som dagligen utövades av såväl barn som vuxna. Barnen fick också lära sig att de har ett samvete, och därför en förmåga att känna vad som är rätt och fel.

Annat de fick lära var att det inom dem finns två motstridiga naturer, en högre odödlig och en lägre dödlig, fiende till den högre. Det var den högre som skulle bestämma och som de skulle lyssna till.

Lärorna om karma och reinkarnation gav barnen förklaringar till varför de var som de var, och rättvisan i detta. Och insikten att den påverkan deras handlingar hade på andra förr eller senare skulle återverka på dem själva, gjorde att de utvecklade en känsla av ansvar för sina egna och andras liv. Bestraffningar förekom inte. Gjorde barnen något fel, blev de tillsagda och fick lära sig rätt beteende.

Raja Yoga skolan såg i barnet en själ, fängslad i en boning det gjort åt sig själv. Skolans främsta syfte var därför att fostra, och hjälpa själen att själv öppna portarna till detta fängelse.

Eftersom barn påverkas av den omgivande miljön, liksom av vuxnas och andra barns inflytelser, var det viktigt att Raja Yoga lärarna gjorde teosofin till en levande kraft i sina egna liv och levde efter samma höga ideal som de lärde ut. De skulle inspirera barnen att utveckla goda egenskaper genom att själva vara föredömen och goda förebilder. De skulle därför arbeta osjälviskt och sprida en anda av broderskap omkring sig, inte arbeta för egen vinning eller världslig framgång. Lärarna studerade också barnens olika behov, talanger, lynnen, hemförhållanden etc. Fann de karaktärssvagheter, försökte de hjälpa barnen att undanröja dessa och förhindra att de slog rot.

Man arbetade därför mycket med tillämpning av den etik som de teosofiska lärorna ger uttryck för, bl a utveckling av karaktärsdrag som oegennytta, medkänsla, självkontroll, fördragsamhet, ansvarskänsla och företagsamhet. Principen "att hjälpa och dela med sig" lärde Raja Yoga eleven inte bara att eftersträva kunskaper för egen del, utan stimulerade också denne till att alltid vara beredd att villigt dela med sig av sina nya kunskaper och erfarenheter. Därför fick de äldre, sedan lärarna sammanfört barnen på lämpligt sätt i mindre grupper, under överinseende undervisa sina yngre kamrater. När de äldre delade med sig av sina nyvunna kunskaper, lärde de sig inte bara att undervisa utan fick också känna att de gjorde nytta, och de fick känna ansvar och samhörighet med varandra. Metoden att låta äldre barn undervisa yngre ansågs också göra undervisningen bättre eftersom de äldre barnens fattningsförmåga låg nära de yngres, varför de äldre kunde undervisa på ett sätt som passade de yngre. Dessutom ledde metoden till att kunskaper bättre fastnade i de äldre barnen själva. Genom att följa denna metod utvecklades karaktärsdrag som hjälpsamhet, ansvarskänsla, självförtroende, initiativkraft och oegennytta.

KT framhöll medkänslan och viljan att hjälpa andra som ideal att eftersträva i ord och handling, och bad barnen vara omtänksamma om alla. Att så också skedde framgår t ex av att barnen, för att i någon mån lysa upp fängelseinterners dystra tillvaro, tidigt om morgnarna kunde vara ute och plocka blommor som senare gavs till dessa.

Plikter, fick barnen lära sig, var andliga åligganden. De skulle därför sköta sina egna angelägenheter och inte lägga sig i andras. Fullgörandet av plikter ansågs dessutom vara en bra metod att stärka ansvarskänslan och utgjorde därför ett viktigt tema genom hela skolgången. Som exempel kan nämnas att de mindre barnen inte bara fick lära sig klä på sig själva, utan också bädda sina sängar, sopa golven och hålla reda på sina kläder. De äldre barnen hade ytterligare sysslor och större ansvar, som t ex att sköta trädgården där de bodde.

Skolans lärare och barn hade olika social och nationell bakgrund, vilket gav skolan en internationell karaktär och vidgade barnens synkrets. De var alla som en enda stor familj och skolan var deras gemensamma hem. Kontakten alla hade med varandra ökade förståelsen mellan dem och medförde att broderskapstanken lätt fick fäste i deras medvetande. Barnen fick tidigt lära sig vad broderskapstanken innebar när de lärde sig stava och säga: Broderskap innebär att man ska vara hjälpsam och dela med sig. De lärde sig också tidigt att känna samhörighet med olika nationer. De fick t ex lära sig känna igen flaggor och sjunga sånger på olika språk.

KT avsåg att plantera tankefrön i barnens inre, vilka med tiden skulle kunna gro och växa i betydelse. Ett exempel på detta är att barnen före måltiderna dagligen fick säga "Sanning, Rättvisa, Tystnad". ¹⁹

Dagen brukade avslutas med förberedelser för en god och återhämtande nattsömn, så att barnen med förnyade krafter skulle kunna ta itu med den kommande dagens nya utmaningar. Före kvällsmålet stillades och renades därför sinnet från dagens ofullkomligheter med att de reciterade: "Låt oss avsluta dagen med att starkare än vid dess början tänka på att övervinna våra svagheter. Låt oss i natt sluta våra ögon med ett rent samvete och med en känsla av kärlek till allt som andas. Låt oss innan vi somnar, i våra sista tankars tystnad, söka större kunskap, mer ljus och större styrka."²⁰ Att dessa tankefrön kom att slå rot i Raja Yoga barnens medvetande kan ovan citerade Ingrid van Mater intyga: "...dessa nyckelord har genom åren hållit sig kvar hos mig, och har naturligtvis ökat i betydelse." ²¹

Musiken utgjorde det främsta yttre hjälpmedlet för fostran i Raja Yoga skolan. Det var inte bara ett ämne vilket som helst, utan en komponent som gav högre liv och färg åt all verksamhet i Point Loma. Musik ansågs vara en av naturens subtila krafter, som rätt använd hade förmåga att åstadkomma harmoni i själen och väcka dess gudomliga krafter till liv. KT:s uppfattning om musikens stora betydelse i Raja Yoga fostran, och den välgörande roll den har vid danandet av människans karaktär, framkommer i följande citat: "Vid Raja Yoga-uppfostran ingår musiken som ett led i det dagliga livet, men inte blott som ett läroämne som har sin bestämda tid, utan såsom ett element som ger liv åt all verksamhet. Den själskraft som frigörs av vackert utförd och med förståelse mottagen musik, dör ej bort i samma ögonblick som tonerna förklingat. Den har lockat fram ett gensvar från den inre naturen, och människans hela varelse har liksom stämts i en högre tonart så att all hennes verksamhet - till och med den enklaste dagliga plikt - utförs på ett annat sätt"²² och "Musiken är Raja Yoga-systemets stödjepelare. Det har ännu ej gått upp för världen vilket värde den äger som medel att rena och förädla människans karaktär, i synnerhet under de tidigare, mer bildbara levnadsåren."²³

Detta innebär dock inte att all musik har ett välgörande inflytande på människans karaktär. Man kan bara ge uttryck för själskvalitéer man utvecklat. Därför avspeglas t ex ädelmod och oegennytta i ett musikstycke i motsvarande grad som kompositören själv förmått utveckla dessa själsegenskaper. Samma sak gäller för musikern då denne framför musiken, oavsett vilken stor virtuos i teknisk bemärkelse han än är. Därför är det viktigt att välja den musik man lyssnar till med omsorg. Genom att skaffa sig kunskaper om kompositörers och musikers tankeliv och leverne, kan man få en fingervisning om vilka själskvalitéer som kan återspeglas i deras musik och vilka som kan stimuleras och väckas i lyssnarens själ.

KT ansåg musikens värde var så stort att "Det kommer en dag, då musiken blir en statsangelägenhet".²⁴

Eftersom musik ansågs ha stor betydelse för uppnåendet av själslig harmoni och väcka inre gudomliga krafter till verksamhet, fick barnen i Point Loma tidigt lära sig spela instrument. Och när de var så stora att de kunde börja lära sig läsa, fick de också lära sig noter.

KT ansåg dramastudiet vara viktigt eftersom det "är en mycket viktig faktor vid barnets fostran, ty det sanna dramat är själens tolk, det är den konstnärliga framställningen av det andliga livet"²⁵ och "Det är till hjärtat som det sanna dramat talar, och däri ligger hemligheten av dess pånyttfödande makt".²⁶

Dramatik hade därför en viktig fostrande funktion i Raja Yoga skolan. Inte det ytliga dramat som enbart var avsett för förströelse, utan det drama som var karaktärsdanande och kunde lyfta själen, det s k sanna dramat. Som exempel på dramer som uppfördes kan nämnas Aischylos Eumeniderna - som var det första dramat av många som uppfördes under KT:s ledning - och En midsommarnattsdröm av Shakespeare.

Raja yoga systemet kunde ej läras ut

Utbildningssystemet i Point Loma byggde på en helhetssyn. Dess målsättning att åstadkomma en harmonisk och balanserad utveckling av hela människan och dana hennes karaktär kontrasterade mot de gängse utbildningssystemen, som främst var inriktade på utveckling av intellektuella färdigheter och inlärning av faktakunskaper.

Detta uppmärksammades både nationellt och internationellt, och besökare från när och fjärran kom för att se och skapa sig en uppfattning om de goda resultat som Raja Yoga fostran och utbildning åstadkom. Det kom journalister, lärare, skolinspektörer, politiker, konstnärer, författare, musiker etc från bl a USA, Holland, Kuba, Italien, Sverige, Storbritannien och Japan.

I en officiell rapport från en inspektion, gjord i Point Loma 1902 av Frank P Sargent , USA:s generalkommissarie för immigration, avgavs följande utlåtande: "Barnens utseende var uppfriskande. De såg glada, rena och friska ut. Något som gjorde intryck på alla var deras öppna och frimodiga väsen. När man ställde en fråga till någon av dem, vare sig pojke eller flicka och antingen de var små eller stora, svarade de under det de blickade en rätt in i ögonen. Man märkte en fullständig frånvaro av blyghet. De syntes fria och ägde självtillit, men man såg dock att där upprätthölls en fullkomlig tukt och ordning. Skolrummen är ypperligt ordnade med myckenhet av ljus och luft. De gick igenom sina övningar i läsning, stavning och huvudräkning. Det arbete dessa barn utförde...var förvånande. Det första hus vårt besök gällde var det som beboddes av barn i ålder från 6 månader till omkring 4 år. De anordningar som här var vidtagna, var ur hälsans och bekvämlighetens synpunkt idealiska.

Hushållsavdelningen motsvarar allt vad man kan önska. Läget är idealiskt. Det sakförhållandet att det inte finns ett sjukt barn på området, borde vara nog för att visa att detta system för uppfostran och omvårdnad är riktigt... Allting bar vittne om hälsa och kroppslig styrka."²⁷

I ett tal den 21 nov 1906 lovordas Raja Yoga skolans verksamhet också av överinspektören för staten Kaliforniens skolor, G M Kirk: "Lärare, lärjungar, barn och föreståndare för denna Raja Yoga institution - jag hälsar er! Vi har kommit, sett och blivit besegrade! ... Alla hade vi hört någonting om denna institution, dels av tidningarna, dels från annat håll, men jag är övertygad om, att innan vi hade stigit upp för kullen och sett oss omkring, hade vi inte den ringaste aning om vad som verkligen försiggår häruppe. Vi uppskattar av hjärtat det arbete som utförs av Mrs. Tingley och hennes lärarstab. ... Allting synes vara dem lätt. Och aldrig har jag sett en skara barn så lyckliga. Under dessa långa övningar har de uppträtt just så som de borde... Jag hoppas att få se denna läroanstalt ännu en gång, att få lära mer av den... Vi vill överallt på det varmaste rekommendera denna verksamhet."²⁸

Lärare och utbildare som attraherades av undervisningen och resultaten i Point Loma och ville lära sig systemet för användning i sina egna vanliga skolor fick veta att systemet inte, vare sig muntligen eller skriftligen, gick att lära sig eller lära ut. Raja Yoga var unikt och inte ett system eller en metod i vanlig bemärkelse. Det gick inte att formulera eller ge bestämda riktlinjer för hur det skulle tillämpas.

De teosofiska skolorna var unika i åtminstone tre avseenden. För det första utgjorde karaktärsdaningen, byggd på teosofins läror, etik och ideal, Raja Yoga skolans grundval. Detta innebar att Raja Yoga skolan till sin målsättning skilde sig från de gängse skolorna, vars främsta mål var utveckling av barnets intellektuella färdigheter och inlärning av faktakunskaper.

För det andra måste lärarna själva vara teosofer och leva i teosofins anda, eftersom de skulle utgöra rätt slags förebilder.

För det tredje var KT:s tillsyn, inspiration och det subtila inflytandet från hennes inre, en nödvändig förutsättning för verksamhetens framgång.

H T Edge, huvudlärare i Raja Yoga läroverkets pojkavdelning, förklarar: "Då man inlåter sig på detaljerna av detta ämne, är det nödvändigt att aldrig lämna ur sikte ett förhållande som avser Raja Yoga undervisningen i allmänhet, nämligen det att denna inte är ett en gång för alla fastslaget system, som muntligt eller skriftligt kan meddelas så att vilken lärare som helst skulle kunna tillägna sig metoden och tillämpa den i sin skola. Skälen för detta är tre. Det första är att teosofin är grundvalen för Raja Yoga undervisningen och därför en oundgänglig förutsättning för densamma; det andra att lärarna måste vara teosofer, som ska bemöda sig så mycket de förmår att göra teosofin till en ledande kraft i sina liv, och vilka särskilt tränats för denna verksamhet av KT, Raja Yoga undervisningens grundläggare; och det tredje att undervisningen måste bedrivas under grundläggarens överinseende. Det är dessa villkor som gör det omöjligt att formulera och meddela Raja Yoga som ett uppfostringssystem." ²⁹

Fastän förhållandena i Point Loma var ideala och verksamheten imponerande, fanns det naturligtvis svårigheter. Så t ex utgjorde Raja Yoga skolans betoning på teosofisk fostran en svår prövning för dess elever.

Vid ett möte i Stockholm i maj 1951, gjordes följande anmärkning: "den fostran som ingick [i Raja Yoga systemet] var det bara ett relativt fåtal som uthärdade. Den var inte, som många medlemmar trodde, en rent utbildningsmässig sak. Den var en fruktansvärd prövning av de individers själar som gick i Raja Yoga skolan."³⁰

Det kunde också vara svårt att rekrytera lärare med tillräckliga kvalifikationer. Undervisningens kvalité kom därför att skifta.

Ingrid van Mater berättar öppenhjärtigt om några av sina positiva erfarenheter, men också om svårigheter, från sin tid i Point Loma: "Idealen var höga, men genomförandet av dem var naturligtvis underkastat den mänskliga ofullkomligheten, eftersom en del av skolans lärare hade bättre karaktär och var bättre på att undervisa än andra. Men är det inte så att ens känslor för olika lärare varierar i alla skolor? I stort sett är jag, liksom många av de vänner jag fortsatt att hålla kontakt med, tacksam för denna erfarenhet. Då visste vi inte hur unik den var, och kom först med åren att inse mer av den inre betydelsen.

Våra föräldrar uppoffrade sig för att vi skulle kunna få denna utbildning. Bodde de i närheten besökte vi dem regelbundet. Betydligt svårare var det för de barn och föräldrar där föräldrarna bodde utomlands. Jag för min del tycker att erfarenheten var värdefull." ³¹

Resultaten blev goda. När barnen nådde vuxen ålder hade de studerat flera språk. Den internationella atmosfären i Point Loma gjorde dem öppna och kosmopolitiska. De gedigna kunskaperna i litteratur, musik, konst, filosofi och drama gjorde dem mycket bildade. Och vänskapen med KT som lärare, vän och inspiratör gjorde att de utvecklade en djup känsla av plikt mot mänskligheten.

Grace F Knoche, ledare för Teosofiska Samfundet Pasadena 1971-2006, är exempel på ett barn som föddes och växte upp i Point Loma. Hon började kindergarten vid tre års ålder och fortsatte upp i det teosofiska universitetet, där hon tog doktorsexamen i filosofi.

KT sådde frön

James A Long, samfundets ledare 1951-1971, framhöll att teosofiska ledare har tre grundläggande syften i sin verksamhet: de inre, de yttre och att så frön för framtiden. Han menade att "KT sådde frön, men inte bara i sinnena och hjärtana hos Raja Yoga skolans elever. Detta var av underordnad betydelse. Hon sådde frön i civilisationens själva grundval. Och vi har sett dessa frön bära frukt..."³²

Kirby van Mater , verksam vid huvudkvarteret i Pasadena, förklarar hur man idag kan se att dessa frön burit frukt: "...det växande kravet på världsfred, människors ökade känsla av att vara världsmedborgare, protesterna mot dödsstraff, den mer upplysta behandlingen av fängelseinterner, olika reformer i USA:s utbildningssystem, sättet att handskas med ungdomar och organisationer som intresserar sig för deras problem"³³ , och J A Long påpekar att människor "må göra eller inte göra det i teosofins namn. De gör det kanske inte heller på ett så teosofiskt sätt som vi antagligen önskar. Men de gör det." ³⁴

Vid sin död 1929 efterträddes KT av sin nära medarbetare Gottfried de Purucker, som efter sitt tillträde började anpassa samfundet och dess verksamheter till nya förhållanden och behov. Detta ledde till att verksamheterna i Point Loma med tiden kom att fasas ut. Raja Yoga skolan ändrade 1930 namn till Lomalandskolan och avvecklades 1941. Året därpå flyttades* samfundets huvudkvarter till Covina, en plats utanför Los Angeles.

Fastän samfundets yttre verksamhet och inriktning kan skifta, förblir samfundets grundläggande principer och syften alltid desamma. Grace F Knoche förklarar att "Detta ursprungliga program är inbyggt i Teosofiska Samfundets syften som, hur de än formuleras, i princip lyder: Att sprida kunskap om de lagar som innebor i världsalltet. Att sprida kunskapen om att alla varelser i sitt innersta är en etthet och visa att denna etthet är fundamental i naturen. Att aktivera broderskapskänslan hos människorna. Att uppmuntra studiet av gamla och nya religioner, vetenskaper och filosofier och att utforska de krafter som finns inom människan."³⁵

____________________________

*Point Loma är idag platsen för Point Loma Nazarene University. På området finns flera av de gamla byggnaderna bevarade, bl a Katherine Tingleys bostadsfastighet och den grekiska friluftsteatern, vilken man än idag använder till drama, musik och sammankomster.

Källor

Blavatsky, H P, Nyckel till teosofin (1889), Universella broderskapets förlag, 1918.
Den teosofiska vägen, årgång 1912-1920, Universella broderskapets förlag.
Den teosofiska vägen, årgång 1921-1925, Universella broderskapets teosofiska förlag.
Knoche, Grace F, Mysterieskolorna, Teosofiska Bokförlaget, 2000.
Knoche, Grace F, Att tända tusen lampor, en teosofisk vision, Teosofiska Bokförlaget, 2002.
Korrespondens mellan Leopold S Damast och Grace F Knoche, ledare i TS Pasadena sedan år 1971.
Point Loma Nazarene University hemsida www.ptloma.edu
Ryan, C J, H P Blavatsky och den teosofiska rörelsen, Teosofiska bokförlaget Point Loma Stockholm, 1942.
Sunrise, April/May 1998, Special issue, Katherine Tingley 1847-1929, TUP, 1998.
Sunrise, April/May 2000, Special Issue, Gottfried de Purucker 1874-1942, TUP, 2000.
Sunrise , February/ March 2002.
Theosophia, årgång 1898-1900, Universella broderskapet.
Theosophia, årgång 1901-1907, Universella broderskapets organisation.
Theosophia, årgång 1908-1911, Universella broderskapets förlag.
Tingley, Katherine, Teosofien, den inre kunskapens väg, Universella broderskapets teosofiska förlag.

Noter

Skriftspråket i nedanstående citat har moderniserats, där så ansetts vara lämpligt.

1. Tingley, Teosofien, den inre kunskapens väg, s 200
2. Theosophia, Juli 1898, s 111
3. Knoche, Grace F, Mysterieskolorna, s 36
4. Ibid, s 42
5. Theosophia, Aug 1898, s 127
6. Den teosofiska vägen, Juli-Sept 1917, s 89
7. Ibid, s 90
8. Tingley, K, Teosofien, den inre kunskapens väg, s 187
9. Den teosofiska vägen, Juli-Aug 1913, s 267
10. Tingley, K, Teosofien, den inre kunskapens väg, s 202
11. Blavatsky, H P, Nyckel till teosofin, s 231
12. Ibid, s 231
13. Ibid, s 231
14. Tingley, K, Teosofien, den inre kunskapens väg, s 201
15. Ibid, s 201
16. Den teosofiska vägen, Nov 1913, s 402-403
17. Den teosofiska vägen, Sept-Okt 1925, s 196-198
18. Sunrise,  April/May 1998, Special issue, s 156
19. Ibid, s 157
20. Ibid, s 157
21. Ibid, s 157
22. Tingley, K, Teosofien, den inre kunskapens väg, s 205-206
23. Ibid, s 203
24. Ibid, s 205
25. Ibid, s 209
26. Ibid, s 209
27. Den teosofiska vägen, Juni 1913, s 208
28. Ibid, s 207
29. Den teosofiska vägen, Dec 1913, s 429-430
30. Sunrise, April/May 1998, Special issue, s 207
31. Ibid, s 160
32. Ibid, s 206-207
33. Ibid, s 207
34. Ibid, s 207
35. Knoche, Grace F, Att tända tusen lampor, s107