Teosofi i affärslivet
Paul Rooke
Vad är en teosof? Jag skulle vilja säga att det är en person som aktivt försöker leva i enlighet med de teosofiska idealen och Teosofiska Samfundets syften, något som bl a innebär respekt för broderskapsidén och en känsla för altruism. Liksom teosofin har sin ideologi, så har alla affärsföretag sin. I värsta fall drivs de av viljan att maximera sina vinster, och då vanligen med minsta möjliga kostnader för dem själva och största möjliga för andra och omgivningen. I bästa fall följer företagen lagen och minimerar de sociala kostnaderna för sin verksamhet så långt de måste, samtidigt som de agerar i ägarnas intresse. Men hur kan affärsfolk arbeta efter etiska principer när de förväntas följa ett klart själviskt program?
Affärsverksamheten bedrivs på en marknad som är en smältdegel för alla slags människor - och detta är den eviga tjusningen med den. Eftersom marknaden är så stor och mångfassetterad, har den en plats för var och en som söker sig dit. Man ser att personer och grupper på marknaden uppvisar olika grader av andlighet. Så kan t ex humanitära organisationer ligga i den ena änden av det andliga spektrat och organiserad brottslighet i den andra. I mitten, där flertalet av oss befinner sig, finns det många möjligheter att knyta relationer som verkar till ömsesidigt gagn. Vi attraherar varandra genom vibrationellsynkronitet . Vi strålar ut det vi är, ofta utan att veta det, och harmoni uppkommer mellan oss och andra som befinner sig på en näraliggande vibrationell våglängd. Om vi är och förblir redbara, kommer vi att attrahera människor och omständigheter som är i samklang med våra teosofiska principer. Vi kan då samverka med dessa människor och de möjligheter som de förser oss med på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Anlägger vi detta synsätt, börjar vi se affärslivet som ett andligt system snarare än som enbart en mekanism för fördelningen av knappa resurser mellan konkurrerande behov.
Om man betraktar världen ur den andliga medvetenhetens synvinkel i stället för att betrakta den med rent materiella synsätt, blir det möjligt att framgångsrikt driva ett företag i enlighet med de teosofiska lärorna. Detta har fungerat för mig. Den första läran jag fann nyttig var läran om karma som säger att varje tanke vi tänker och varje handling vi utför åtföljs av en motsvarande reaktion på ont eller gott. Om vi förstår karmaläran blir vi ständigt påminda om att de upplevelser vi drar till oss har orsakats av upplevelser i det förgångna. Vi har bara oss själva att tacka eller klandra för våra framgångar respektive motgångar. För det elände som drabbar oss kan vi inte lägga skulden på yttre omständigheter. Men naturligtvis har vår viljestyrka betydelse i sammanhanget. Ibland kan vi ändra på förhandenvarande omständigheter, i synnerhet om vi söker harmoni. Vid andra tillfällen har vi inte någon möjlighet att avstyra negativa resultat. Hur som helst så försäkrar oss karmalagen att ingen tvingas bära en börda som han inte förmår bära. Livet kan tidvis vara hårt och obehagligt, men jag har funnit att de läxor som vi då lär oss är nödvändiga, rättvisa och slutligen också välgörande.
Insikterna i karmaläran har också fått mig att förstå hur viktiga mina tankar är när jag fattar beslut som påverkar min livskvalitet och de personers livskvalitet som jag har att göra med. Det blir återverkningar av mina beslut och av min känsla för hur dessa beslut inverkar på andra människor. Jag har fått respekt för de sätt på vilka dessa återverkningar tar former som ofta inte är omedelbart synliga, och har därmed blivit lyhörd för karmiska signaler. Jag har också utvecklat en hälsosam respekt för karmas kraftfullhet. Efter väl utfört arbete har jag ofta fått belöning i form av rekommendationer och stöd, men jag har även sett exempel på de destruktiva effekter som egoism och konflikter kan ha på affärsrelationerna.
När jag var yngre, tillskrev jag slumpen och andra människors viljeakter åtskilliga av händelserna i mitt liv. Numera är jag inte så säker. Vid en del tillfällen har jag stått inför till synes olösliga problem och känt mig maktlös eller oförmögen att se någon utväg, och vid andra har jag inte kunnat tillmötesgå motstridiga och viktiga krav. Därvid har jag lärt mig att i sådana situationer göra allt jag kan och sedan vänta på framträdandet av resultaten. Detta framträdande äger alltid rum genom förändringar i de sammanhang som skapade situationerna. En till synes obetvinglig kraft kan plötsligt ge vika, en ny möjlighet dyker upp eller en rad omständigheter som tidigare inte kunnat förutses infinner sig och erbjuder en lösning.
En annan nyttig lära är reinkarnationsläran, som ju är nära förenad med karmaläran. Mina insikter i dessa två läror har höjt nivån på min redbarhet och tydliggjort mina plikter mot de människor jag haft att göra med. Reinkarnationsläran har gjort mig tolerantare mot andras åsikter, tålmodigare i samvaron med andra människor och bättre skickad att balansera motstridiga krav och synpunkter. Den hjälper mig att anlägga en långsiktigare syn på min roll i affärslivet i stället för den kortsiktiga resultatinriktade som i våra dagar predikas så ivrigt i affärs- och många andra sammanhang. Jag försöker skilja mellan det eviga och det kortvariga, och i mitt samröre med människor tänker jag på att alltid försöka handla på ett balanserat sätt i stället för att manipulera dem i avsikt att nå omedelbara fördelar. Det finns tid att hantera varje situation. Vi måste faktiskt lära oss detta. Vi är inte fängslade av ett enda jordelivs gränser. Vi kan inte undkomma konsekvenser genom att skjuta upp saker och ting och lämna dem bakom oss när vi dör. De försvinner inte utan kommer garanterat tillbaka till oss i ett kommande liv. Vetskapen om att jag inte kan undkomma konsekvenserna av mina gärningar hjälper mig att fatta de mest balanserade beslut jag kan. Jag har ofta funnit att det mest andliga beslutet är det bästa, även om det är det svåraste för tillfället. Det medför ofta välsignelser som inte kunde förutses då beslutet togs.
Ytterligare en nyttig lära är läran om de två vägarna: egennyttans väg och medkänslans väg. Vi som är verksamma i affärsvärlden utsätts dagligen för människors sinnesstämningar och krav. Detta ger oss tillfällen att inom oss själva utveckla de kvaliteter som är nödvändiga för andlig tillväxt. Vi lär oss leva med fara och osäkerhet och utvecklar självförtroende och omdöme. Vi står ofta inför frestelsen att handla för vårt eget bästa, liksom inför plikten att handla i allas intresse. Varje beslut vi tar bidrar till att skapa den karaktärskvalitet vi behöver för vår andliga utveckling. Om vi i vårt dagliga liv tillämpar våra insikter vid valen mellan altruism och egennytta, hjälper det oss att slutgiltigt välja ljusets väg och inte mörkrets när den tiden kommer.
Även om jag inte medvetet valde att göra karriär i affärsvärlden, har jag tillbragt större delen av mitt liv där och fått många möjligheter till nära samverkan med andra människor och ta lärdom av de erfarenheter som denna samverkan har gett. Därvid har jag kunnat tillämpa mina insikter i de teosofiska lärorna. Jag har testat lärorna, stärkt min tro på dem och delat dem med andra.