Visa din sanna karaktär

Jikke Hoekstra

 

 

 

Med en människas karaktär menar man vanligen de egenskaper och kännetecken som är utmärkande för henne. Den definitionen säger dock ingenting om hur karaktären har byggts upp och om den kan förändras, något som däremot följande österländska visdomsord gör:

 

Så en tanke och du skördar en handling.

Så en handling och du skördar en vana.

Så en vara och du skördar en karaktär.

Så en karaktär och du skördar ett öde.

 

Dessa ord säger oss att tankar har inflytande på våra handlingar och i slutänden på vår karaktär, och att upprepade tanke- och handlingsmönster kan rota sig och därför bli svåra att förändra. De säger oss också att vi själva utformar vårt öde.

     Karaktären kan förändras genom uppfostran och övning samt av omgivningen. Men eftersom den börjar manifesteras innan någon av dessa faktorer har hunnit utöva sin påverkan, måste den vara medfödd. Och eftersom den ofta är annorlunda än för­äldrarnas, kan den inte förklaras vara ett arv från dessa. Den forntida visdomen för­klarar att karaktären är ett arv som det reinkarnerande egot tar med sig från sin ti­di­gare tillvaro. Våra tendenser och talanger är återkommandet av vanor som vi ut­vecklat i tidigare liv. Vår karaktär är därför de sammantagna minnena av alla våra ti­di­gare liv.

     Karaktären är inte en separat eller självständig del av vår organism utan summan av de vanor och tendenser som vi utvecklat i alla delarna av organismen, t ex vanan att följa samvetets röst eller att falla för frestelser.

     Karaktären är den inre, osynliga klädnad som egot sveper in sig i genom sitt tän­kan­de och sina gärningar. Under livets gång kan vi förstärka eller försvaga den. Efter döden kvarstår den som en samling krafter och energier, och kan inte utplånas. Den kvarstår oförändrad och latent på inre tillvaroplan tills egot återigen inkarnerar på jorden och då finner sitt arv, sin karaktär, väntande på det.

     Karaktären, det samlade resultatet av alla våra tankar, gärningar och erfarenheter i det förgångna, leder formandet av vår nya personlighet. Vi kan förändra vår karaktär medan vi är inkarnerade, men eftersom den förblir oförändrad under mellanlivsperioden kommer den nya personligheten att i allt väsentligt bli en reproduktion av den gamla personligheten, sådan denna var vid slutet av den föregående inkarnationen.

     Människan svänger fram och tillbaka mellan två sidor av sin natur. Ibland faller hon för den materiella världens frestelser och behag och ibland hänger hon sig åt högre, osjälviska livsyttringar. Hon har den fria viljan att följa sina högre impulser eller ge efter för de lägre. Hon har förmågan att förändra sin karaktär och utforma sitt öde genom att ofta upprepa vissa tankar och gärningar.

     Den urgamla visdomen säger att meningen med vår mänskliga tillvaro är att bli gudalika och aktivt uttrycka våra latenta gudomliga egenskaper i det dagliga livet. Det är vår begränsade egocentriska personlighet som gör att dessa gudomliga egenskaper ännu inte kan komma till uttryck. Evolutionens syfte är därför att vidga och höja vår personlighet tills den blir ett verksamt instrument för manifestation av de gu­domliga egenskaperna. Lyckligtvis blir vi därvid hjälpta av vårt gu­domliga ljus, som ger oss fortlöpande uppmuntran.

     Vår karaktär är djupt rotad och förändras, i motsats till våra tankar och känslor, inte från dag till dag. Vi kan inte kasta bort den men vi kan omforma den, även om detta är en långsam och mödosam process. Vi måste börja med att rena vårt tänkande. Men i stället för att då koncentrera oss på att visa bort de negativa tankarna, bör vi ersätta dem med positiva. Vi är inte identiska med våra tankar och behöver inte bli deras slav.

     Nyckeln till förändrandet av vår karaktär är vår fria vilja, som låter oss välja att följa våra högre ingivelser eller ge efter för de lägre. Den karaktärsprofil vi byggt upp åt oss bestämmer räckvidden för vår fria vilja. Med andra ord så är den fria viljan något som vi hela tiden utvecklar.

     Vi vet alla hur svårt det är att förändra karaktären. Låt mig därför sluta med ett optimistiskt citat ur Katherine Tingleys bok Theosophy, the Path of the Mystic:

 

Frukta ingenting, ty varje nytt bemödande upphöjer alla dina forna misstag till lärdomar, alla synder till erfarenheter. Förstå mig rätt när jag säger att hela din karma förändras i ljuset av dina förnyade an­strängningar. För själens öga hotar den inte längre utan övergår från att vara en ”bestraffare” till att va­ra en lärare. Den blir till en påminnelse om förfluten svaghet och varnar för framtida felsteg.

Till index