2. Den materiella världen

 

Kemin lär oss att atomer av ett visst grundämne tillsammans med atomer av ett annat grundämne frambringar molekyler av ett nytt ämne i ett bestämt förhållande till de ursprungliga grundämnena. Samma ingredienser leder varje gång till samma resultat. Resultatet ändras aldrig. Samma orsak leder alltid till samma verkan.

Vissa lagar för elektriciteten är kända, och den elektriska strömmen verkar alltid på samma sätt under samma betingelser. Med andra ord, en viss verkan följer även här en viss orsak med absolut regelbundenhet.

Exemplen kan mångfaldigas. Värme, ljus, ljud, alla leds av lagar som är välkända för var och en som studerat dessa ämnen.

Om vi vänder oss till astronomin finner vi att planeterna rör sig i banor kring solen med sådan regelbundenhet att deras positioner kan beräknas långt i förväg. Solen med sin familj av planeter rör sig i en egen större bana, och vidare tycks hela vårt hem-universum, Vintergatan, vandra i en ännu större bana.

Så långt det varit oss möjligt att undersöka har vi funnit att lagbundenhet, ordning och harmoni härskar bland stjärnorna och planeterna i världsrymden. De rör sig alla i enlighet med gravitationslagen. Vad som först kan synas som en avvikelse från denna lag befinns vid närmare undersökning vara i full överensstämmelse med den. En gång ansågs exempelvis Uranus som den yttersta planeten i solsystemet. Genom noggranna observationer och kalkyler fann astronomerna att Uranus inte exakt följde den bana som den skulle tagit om den endast influerades av solen och de andra kända planeterna. Detta väckte misstanken att det kunde finnas en okänd kropp i solsystemet som orsakade oregelbundenheterna i Uranus bana. Man sökte efter platsen och massan av en kropp som kunde framkalla sådana oregelbundenheter, och planeten Neptunus upptäcktes. Det som först såg ut som ett fel i gravitationens verkan, visade sig vara ett vittnesbörd om dess absoluta pålitlighet.

Astronomerna säger att gravitationen verkar i hela världsrymden, att varje kropp i rymden utövar en dragningskraft på varje annan kropp, även om de befinner sig på långt avstånd från varandra. Gravitationens verkan är så fullkomlig att vi inte kan röra ett finger utan att detta också påverkar avlägsna himlakroppar.

Överallt där människan varit i stånd att sätta naturens krafter på grundliga prov har hon funnit att dessa krafter lyder vissa oföränderliga lagar för orsak och verkan. Det finns naturligtvis många fenomen i naturen som man ännu inte förstår, men tidigare erfarenhet visar att allteftersom kunskapen ökar finner man att dessa fenomen också leds av lagar för orsak och verkan.

Till Avsnitt 3

Till Innehållsförteckning