Teosofiska Samfundets verkliga arbete

En teosof blir ofta tillfrågad om vilken praktisk nytta Teosofiska Samfundet gör i världen, och svaret är enkelt nog. Vi arbetar med idéer och försöker visa att det inte finns något mer praktiskt, något starkare och effektivare än en idé. Idéer skakar om och upplöser civilisationer. Se på det som hänt i det förflutna. Vad var det som förorsakade förändringarna? Jo, idéer. ... Idéer, goda eller dåliga, har en ofantlig kraft. Och eftersom de nya idéerna eller idealen var annorlunda än de gällande, möttes de först med löje och ringaktning. Sedan studerade man dem och slutligen accepterades de. Då föll etablerade strukturer och blev till stoft, och nya strukturer byggdes upp och höll sig i århundraden.

Finns det något mer praktiskt än en idé. Idéer upplöser civilisationer och ger upphov till nya. Teosofiska Samfundets arbete består därför i att ge människor tankar som de kan leva och dö med, och att berika deras sinnen och hjärtan med ideal som inspirerar dem till mer osjälviska målsättningar för jordelivet. Finns det något mer praktiskt än detta? ...

Vad är det som plågar människorna i våra dagar? Är det brist på tillgångar? Nej. Är det brist på tänkande och god vilja? Nej. Människornas hjärtan vrider sig i vånda och smärta på grund av allt fasansfullt som pågår överallt. Men människorna är blinda. De saknar ideal, de har inte någon gedigen andlig huvudidé kring vilken de kan samlas. Religionen har mist sitt grepp om Västerlandets människor. Vetenskapen misstros t o m av sina främsta företrädare, som frågar sig om deras upptäckter är bra för mänsklighetens etiska stabilitet... Och filosofin är knappast annat än en karikatyr av de gamla och storslagna filosofiska system som är så lite kända i Västerlandet.

Vad världen idag behöver är humanitära ideal som folk kan tro på och följa, konstruktiva ideal som inger både hopp och en övertygelse om att världen...är moraliskt inspirerad av naturens andliga krafter. Folk behöver övertygelsen om att jorden inte är en tillfällighet som uppkom i rymden för länge sedan när en nebulosa av ren slump började rotera för att långa tidsåldrar senare frambringa oss levande varelser, som efter ett kort dagsländeliv har att dö in i intigheten.

Under många år har den västerländska vetenskapen lärt oss att människan bara är ett slags högre djur, att hon inte har någon själ och att hon inte är ansvarig inför någon - en lära som motsägs av naturens egna röster, av varje varelse i vår omgivning. Ty överallt ser vi lag och ordning, orsaker och verkningar...

Vad kan vi då göra? Jo, förkunna att universum essentiellt övervakas och styrs i linje med obestridliga lagar och målsättningar, etiska till sitt väsen. Världsförloppet är inte bara ett bländverk, en danse macabre, utan mening och mål. Tyvärr är det vad många miljoner västerlänningar tror idag. Så tänker och tror de. Egenintresset har blivit deras enda vägledare i livet. Och resultatet? Var och en för sig själv, och djävulen tar de svagaste. Där har vi problemet: falska läror, falska synsätt, dumhet och den patetiska bilden av goda människor som låter sig ryckas med av allehanda dubiösa idéer och ideal. Det är tragiskt att de i sig själva och i omgivningen inte kan varsebli naturens egna moralkrav, krav som de flesta människor inte längre tror på. Därför finner de inte vägen till bestående lycka, sinnesro, vishet och osjälvisk kärlek.

De största människorna i världen är de som ...följer den inre gudomliga ordning som var och en dunkelt förnimmer och som, om den värdesätts och följs, ger visdom och vetskap och även styrka att arbeta för alla människors gemensamma bästa. Men vår civilisation som helhet har förlorat denna religiösa instinktiva känsla av enhet genom inre vägledning. Den har förlorat tron på sin vilseledande vetenskap. Den har ingen filosofi. Den står utan ledning, förblindad, nästan hjälplös... Sådan är bilden.

Teosofiska Samfundets huvudsakliga uppgift tycks mig vara att återuppväcka människors självmedvetna kännedom om sina andliga ingivelser, liksom tron på den inneboende moral som flödar fram ur naturens hjärta och känns igen när vi med egna ögon ser den hos andra och överallt omkring oss. ...

Vårt arbete består i att förändra människors hjärtan genom att förändra deras tänkande, att ge dem idéer och ideal att följa och leva upp till. ... Då kommer världen att förändras genom att folk börjar tänka nya tankar och se nya idéer som man instiktivt realiserar för att man inser deras sanningsinnehåll, deras vikt och deras värde. Man kommer att förstå att egenintresset är den sämsta handlingslinje man kan följa, ty var och en som verkar för andras bästa verkar samtidigt för sitt eget och får vänner överallt. Det är till den vars heder är fläckfri och vars hjärta klappar för medmänniskorna som man kommer att vända sig för råd, ty alla kommer instinktivt att varsebli den inre ledning som den personen följer, och man kommer själv att söka samma ljus.

Om idéer kan upplösa och anställa förödelse är det också ett faktum att idéer av motsatt slag kan bygga upp, förena och bevara.
 

Till Teosofiska Samfundet